fotoberoende
Mellan skärpa och oskärpa
Just det! Vad händer mellan det skarpa och oskarpa?
Det är svårt att hitta ”rätt” lösning. Mycket beror på stunden, känslan, ljuset och själva motivet. Kryper bland scillor i blå tillstånd och nynnar ”Song song blue”. Tar i olika vinklar med olika inställningar och tycker att det blir perfekt!
Det gick många timmar innan jag framkallade bilder. Tittar på de i ett annat tillstånd, inte så blå, och tycker att alla är oskarpa och fula…
Skulle formatera kortet, men glömmer det och tar en sväng till scillor en annan gång.
Det blev fler blommor som slog ut och det är som blå vågor på marken… Vinden tilltar och det verkar att väderomslag är på gång. Scillor darrar i vinden i morgonsol. Det blåa är så vackert, så skirt och så perfekt.
Det blev många olika bilder och jag är glad att jag inte slängde de som jag tog vid första tillfället.
Ibland behövs det distans, ”andra ögon”, ett annat sinnestillstånd eller mer oskärpa ;-)
Blå blå känslor tilltalar mig alltid…
Kan funka på en del
Fästingar är läskiga bär på mycket otäckt
Tycker också att skärpa kan vara överskattad ;-)
Blommorna blev fina men den första är fantastisk i sin mjuka nyans. Blå är svalt vackert.