fotoberoende

tankar i färger och ljus

Följare, status och facebook ”vänner”

Jag är vuxen, man kan även säga myyycket vuxen, för att inte säga gammal och ändå finns det saker jag inte kunde lära mig. Som till exempel att på fejjan finns inga vänner… där är man bara för att lajka, bygga ”status” och visa upp sig, skryta, fånga uppmärksamhet. Jag vet det hela sedan länge och ändå faller jag om och om igen i samma fejjan fälla… och blir ledsen…

För några år sen återskapade jag mitt facebook konto efter stort strul med själva sajten – jag blev avstängd, raderad, fick söka lösning men det fanns ingen kundtjänst man kunde vända sig till för att få hjälp. Kontot blev avstängt på grund av något fel i systemet och jag lyckades inte få det tillbaka. Efter en tid skapade jag det på nytt eftersom många verksamheter är tillgängliga bara genom FB. Försökte hitta ”mina följare och vänner” och tänkte ha kontot som inspirationskälla och möjlighet att visa mina foton och målningar. Kanske byta några åsikter med likasinande. Samt hade i bakhuvudet att allt är bara ytligt och om jag själv inte ”jobbar på” dvs klickar mycket så fingrarna blöder blir det ingen respons… Tiden rullade på och jag var väldigt glad över att vara FB-vän med en akvarellist (landsman dessutom) eller en fotograf jag beundrade själv och kunde ta del av deras skapande. Beundra och njuta, samt publicera då och då det jag skapade själv. Jag erkänner, jag var inte särskilt aktiv och undvek flockar med ”beundra dig själv beteende”.

Efter en paus ville jag skriva några ord till akvarellisten och se om hen publicerade något nytt. Jag kunde inte se någonting. Igen något sk…t, tänkte jag bara. Men eftersom min ”vänlista” är mycket liten (jag godkänner inga botar och statistikföljare) kunde jag konstatera att artisten jag beundrade och hade bra relation med, trodde jag, blockerade mig helt. Jag var så dum att jag inte förstod det och skickade mail, ett vanligt mail, eftersom vi skrev till varandra i samband med deltagande i workshops eller någon hälsning då och då. Jag fick svar som gjorde mig häpen…  Blev avblockerad, men det har ingen betydelse just nu. Det är bara en påminnelse att människor gillar göra andra illa utan anledning. Det var inte jag som ville vara ”vän” och det gick ett år nu och jag vet inte varför hen gjorde så…

Varför tar jag upp det nu? Ja, just nu tyckte någon annan förmodligen att mina inlägg är tråkiga, att jag lajkade för lite och slutade bli min ”vän”. Jag borde strunta i det, men jag bara förstår inte och det gör mig lite ledsen… Det tråkiga är att jag har bra minne och kommer ihåg hela min vän/följare lista och vet vem som försvinner utan anledning.

Jag är lite ledsen, lite förtvivlad, lite nere samtidigt som jag vill skrika att jag bryr mig inte!

Kan man inte bara vara normal? Som i det verkliga livet, ingen stänger dörren i näsan på besökare och ingen står på torget och skriker bli min vän… och sen vänder ryggen. Känner mig dum…

För mig är det märkligt beteende och jag har svårt att finna mig i det. Min syn på människor ändrades.

Men en sak förbli detsamma. Om jag lajkar eller skriver en kommentar kommer det från mitt hjärta och inte för att få något tillbaka eller för statistiken…

***

Min nya vän från kattvärlden, trots att vi ”plågade” honom med operationen och andra smärtsamma ingrep kommer och spinner ljuvligt. Han fick sista dosen av medicin idag och är oerhört kelig. Såren läktes fint och vi funderar på att låta honom vara fri… hoppas att han stannar… I alla fall har han inga hälsofaror nu och kan välja sin väg...

Den lilla katten är mycket vacker och vi är glada att vi kunde rädda hans liv.

 

Inlagt 2023-07-19 11:25 | Läst 1653 ggr. | Permalink
Håller med dig det finns så mycket tråkigt med de sociala medierna och man kan bli så ledsen tyvärr. Trevligt och fint av er att ta hand om den fina katten så den blev frisk igen. Hoppas den stannar hos er kan jag tänka!
Svar från Halina Strandskatan 2023-07-21 07:59
Tack så mycket Dan :-) Det verkar som att nätet tar tydligt fram människors olika sidor, för det mesta inte så smickrande, tyvärr. Katten verkar trivas här och mina två äldre herrar slutade fräsa på honom. Tiden visar hur det kommer att gå.
Hälsningar Halina
Jag förstår precis hur du menar med din text i detta inlägg, en gång i tiden hade jag många fotografer som jag följde men tyvärr kände jag att dom gav mig ingen respons tillbaka så jag valde att rensa bort mängder av dom. Däremot tycker jag det är skoj här på FS med bloggarna, på något sätt är man ett "gäng" som håller ihop och visar att man följer med även att tiden ibland blir knapp. Än en gång ett stort tack för allt du gjorde för katten du bevisar att du är en djurvän därmed ett bevis på att du har ett stort hjärta. Sen till bilderna du visar här, dom är otroligt vackra och du bevisar ju att till och med en ödla är vacker.
Svar från Halina Strandskatan 2023-07-21 08:13
Tack så mycket Morgan :-) Känner mig lite som en gnällspik, när jag läser min text igen, men jag blir ledsen när människor visar överlägsenhet och nonchalans mot andra, trots att de inte känner varandra. Så som internet ger de tillåtelse till sådant beteende.
Ja du, katten stal mitt hjärta :-)
Hälsningar Halina
Du är inte ensam om att ställa dig tvivlande till Facebook. Jag har gått från att vara en ganska flitig användare. Jag la ofta ut bilder, skrev inlägg, kommenterade etc. Nu är jag där nästan inte alls längre. Använder numera enbart Facebook för att få kunskap och kännedom om vissa ting som nästan bara finns där. Personer som jag uppfattade som "riktiga" vänner visade sig vara falska. Det tog emot, men jag blockerade dem alla och även andra bland mina vänner som var vänner med dessa falska vänner. Jag visste inte vem jag kunde lita på. Jag blockerade många personer för att känna någon form av sinnesro. Det är några år sedan. Jag saknar ingen av dem och ser det inte som en förlust. Det är de som har förlorat mig.



Det är betydligt trevligare med en spinnande katt än FB.

Hälsningar Jörgen
Svar från Halina Strandskatan 2023-07-21 08:25
Tack så mycket Jörgen :-) Det är mycket tråkigt när den sociala kontakten på nätet bara ska handla om statistik och beundrarklickar. Det stämmer att många företag och andra ting man är ute efter finns bara via FB, så man är tvungen att ha ett konto.
Du har rätt i att den lilla katten som vi räddade är mycket trevligare att leka med ;-)
Hälsningar Halina
Jag gick med i FB för en 5-6 år sedan, det var egentligen för att det gick att sprida mina FS bloggar via FB. Jag har dolt mig så gott det går och har bara runt tio vänner i huvudsak i släkten, gör inte så mycket mer där än att jag länkar bloggarna. Härliga bilder och vacker katt
Svar från Halina Strandskatan 2023-07-21 08:43
Tack så mycket Peter :-) Jag återskapade kontot på grund av mitt akvarell intresse och via FB kunde jag delta i några workshops. Akvarellisten jag skriver om övertygade mig att göra det och vi hade en normal bra kontakt, som jag kan jämföra till exempel med vårt här på FS. Man skriver vänlig kommentar, ger kanske någon komplimang, ställer fråga om gemensam intresse... Dessutom gillar jag mycket hennes skapande och erkänner att blockering kom som en chock... och jag har fortfarande svårt att förstå... Det finns folk som kommer och försvinner, det är ok, men just den kontakten var lite annorlunda och det gjorde ont.
Katten är fortfarande väldigt mager, men äter bra och accepterar allt vi gör för honom. Tillgiven och väldigt mysig. Jag tror att det kommer bli bra.
Hälsningar Halina
pdahlen 2023-07-21 09:41
Kanske har hon valt att blockera för att hon får för många kommentarer och inte klarar av att hantera alla. Många blir stressade av sitt flöde på nätet, så hon kanske försöker varva ner?
Ja.....

Har vänner / bekanta som har berättat att de ibland väljer att "inte gilla" eller dra ut på det 4-5 dagar extra för att punktera alternativt såra. Medvetet försöka göra varandra ledsna, besvikna etc. På riktigt

Har inget eget konto sedan flera år. Använder min frus då och då om det är något jag vill veta

Att lämna FB innebär stor frihet
Svar från Halina Strandskatan 2023-07-21 08:47
Tack så mycket Lars-Gunnar :-) Ja, jag fick en läxa, "skrev av mig" och går vidare... Men har svårare nu att lita på människor via sociala medier.
Hälsningar Halina
Hej Halina, sociala medier är inte enkelt. Tänker att det går an för oss vuxna som lärt oss en smula av livet. Visst kan också vi bli besvikna men vi kan kanske förstå att vi egentligen inte känner många av våra fb-vänner, vi kanske delar ett intresse som foto el akvarell men vet nästan inget om hur personen lever el i vilken situation hen befinner sig i. Kärnan i mina fb-vänner är familj och släkt som jag såklart känner väl irl, därtill personer som jag träffat irl under rimligt lång tid, arbetskamrater, kurskamrater, fotokompisar som jag också träffar i verkligheten.
Värre för unga där soc medier idag formar mkt av deras syn både på världen och sig själva och som många gånger far riktigt illa av sina media.
Fin serie bilder. Jag tycker särskilt mkt om bild 1, mkt fin landskapsbild, men också om ödlan nr 2 och katten på sluten. Många hälsningar/ Björn
Svar från Halina Strandskatan 2023-07-21 09:43
Tack så mycket Björn :-) Det är just så vi känner inte varandra, men jag utgår alltid ifrån att bakom skärmen är en annan människa med känslor, inte något bot eller siffra... Det är svårt ibland och mycket kan bli fel.
Katten förblir en gåta för mig. Fattar inte hur kunde han hitta till oss och hur han överlevde med sina skador och det ont han måste haft... Just nu återstår att lära honom hur vi fungerar (vi har två äldre kattgubbar) och hitta rutiner som är bra för alla. Kräver mycket tålamod, men katten verkar smart och är snäll. Och äter som en häst :-)
Hälsningar Halina
Vilken söt katt! Och kul med ödlan, de är skygga.
Anonymitet och avstånd lockar fram det sämsta hos en del människor, det ger dem möjlighet att bete sig så, slippa personligt ansvar, det är jobbigt för dem att ta ansvar. Facebook och andra s.k. sociala medier är inget för mig, är med endast på Fotosidan, resten vill jag inte ha med att göra. Har lärt mig med åren.
Svar från Halina Strandskatan 2023-07-24 09:50
Tack så mycket Stefan :-) Många människor bär på något slags ondska och njuter av det. Försöker ändå att tolka mycket som händer från den positiva sidan och hitta någon förklaring, men till slut tappar man tillit och misstänker de flesta... eller väljer avskildhet.
Hälsningar Halina
Tack för uppdateringen med katten och kul att det går så bra för honom. Jag har varit ute och rest och inte hunnit läsa så många inlägg. Dina bilder är mycket fina, precis som de brukar vara. Jag avstår alla sociala medier förutom Fotosidan. Många intressanta tankar i kommentarerna till denna blogg och det skulle gå att skriva mycket om sociala medier, spaltmeter.
Hälsningar Lena
Svar från Halina Strandskatan 2023-08-01 07:53
Tusen tack Lena och förlåt lite sent svar :-) Som du säkert förstår "den lille lort" som min man kallar honom tar mycket av vår tid. Det var krävande att hjälpa honom med hälsan, men också lära honom att det redan finns två äldre katter som vi älskar och att det finns rutiner hemma och att trots allt det är inte han som är "kung"... Lite som att släppa en vild tonåring hemma...
Som tur är, katten verkar väldigt smart och intelligent och lär sig snabbt, ibland den hårda vägen när han försökte fajtas med en av gamlingarna och fick stryk.
Livet återgår sakta till det som det varit och Snow verkar som han anpassat sig.
Glad att du gillade mina bilder, hade lite torka med skapande, men jobbar på med Olympus och pensel :-)
Tack igen så hjärtligt!
Hälsningar Halina



(Visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver