fotoberoende

Vintertankar...

Vinter kan förvandla landskapet till en saga med fin snö, krispig kyla och solstrålar. Men, det verkar som att det alltid finns något men, när det är naket, det vill säga utan snö och tvåsiffrigt på minus sidan på termometern, då är det inte saga utan elände!

Jag har svårt att hitta motivation att gå ut. För kallt.

Målar istället vinterlandskap och nordiskt ljus och försöker tänka på det praktiska. Fotoglädje infinner sig snart och med våren kommer värme och mycket arbete. Snart ska jag så purjolök, det blev lyckad skörd förra året, och sätta några potatisar, fröså några blommor och plantera en ny ros över Ruffino. Han fick en fin plats i trädgården vid planket på ”solsidan”, där han gillade vila på somrarna, och en ros kommer passa bra där.

Vintergäck, snödroppar, blåsippor, vitsippor, tusenskönor på gräsmattan, tussilago, maskrosor… Varm fuktig jord mellan fingrarna… åh, vad jag längtar…

Livet går vidare. Den tunga klumpen av sorg lättar dag för dag tack vare Maluszeks vitalitet och oemotståndliga charm.

Kungen är död-länge leve kungen…

Det blev lite så och Maluszek tog över trädgården och hemmet och skuttar runt med enorm energi. Han är så glad och så lycklig att man kan inte annat än le. Sprudlande lycka i en liten kattkropp. Det känns bra när jag tänker tillbaka och kommer ihåg när han kom hit nästan som på det sista benet, hungrig och sjuk. Veterinärbesök, operation och medicin, det var mycket omständigheter, men han klarade allt och stannade med oss!

Efter väldigt kalla dagar kom dimmor och frusit till vitt skimmer på allt. Det såg fint ut i solstrålar som försökte bryta genom moln för några dagar sen. Efter det kom regn och nu är det svinkallt igen, brrr.

Allt rullar på och så ska det vara. Sånt är livet…Det som hade början kommer till sist till sitt slut.

Tog enstaka bilder bara för att inte rosta fullständigt. Ljusa timmar går för det mesta åt matlagning och akvareller. Dagarna är redan längre och ljusare så jag hinner lite mer. Blev faktiskt nöjd med några skapelser så återstå att fotografera målningar så jag kan publicera de.

Jag är en obotlig romantiker och hoppas alltid att det ljusa övervinner mörkret, även om många gånger hopplöshet är nästan omöjligt att bära… Hoppas att det fruktansvärda kriget i Ukraina tar slut och folk återvänder och bygger upp sina hem, att de meningslösa ideologiska och religiösa konflikter i världen försvinner i aska och aldrig mer får syre… men det ser mörkt ut just nu. Nyheterna är deprimerande och tunga…

och en akvarell ;-)

2024-01-16 15:11   syntax

Ditt bildmaterial är som vanligt utmärkt - liksom akvarellen.

Dina ord om tillståndet i världen är lätt att hålla med om. Men vad beror det på ? Var är själva grunden?
Enligt min mening beror det på att det alltid tycks finnas människor och grupperingar som vill sko sig på andra, som vill bestämma och vara förmer, som tar till våld när dom inte får som dom vill. Man vill trampa andra under foten.
Då måste dom som blir utsatta för detta ha rätten att värja sig med vapen i hand. Det är vad vi ser i Ukraina och i Mellanöstern.

Svar från Halina Strandskatan 2024-01-18 09:01

Tack så mycket Peter :-) Glad att du gillade bilderna.
Nyhetsflöde fortsätter att betunga...
Hälsningar Halina

2024-01-16 15:18   pdahlen

Hoppas jag någon gång kan måla en sådan akvarell. Bilden innan gick åt samma håll färgmässigt, fina naturbilder på dimma och frost.

Det är kanske inte så långt kvar, såg att jag förra året hade fotograferat de första snödropparna och vintergäck i slutet av januari och i februari blommade trollhasseln och tibasten. Nu var förra året väldigt mild i jämförelse, men ändå kanske inte så långt kvar (för att hålla modet uppe)

Svar från Halina Strandskatan 2024-01-18 09:07

Tack så mycket Peter :-) Jag är övertygat att du får till det med akvarellen. Just denna är enkel, bara en färg (moonglow) och lite vita droppar/spray av gouache för snö. Fick ny idé av din kommentar och kommer använda två nyanser av blått. Får se om det blir något. Måste fota allt det som jag målade de senaste dagarna och det blev några olika motiv.
Ja, vi får hålla modet uppe!
Hälsningar Halina

2024-01-16 18:30   Lena Holm

Du avslutar med en otrolig akvarell efter en fin serie av tänkvärda bilder och text. Det känns lite mer hoppfullt nu än när jag läste ditt senaste inlägg och ja, våren kommer snart till Skåne. Ibland går det fort :-) Alltid glädjande att läsa om Maluszek och hans upptåg.
Hälsningar Lena

Svar från Halina Strandskatan 2024-01-18 09:15

Tack så mycket Lena :-) Till Skåne brukar våren komma lite tidigare än till Halland, det stämmer, och jag längtar och det är inte mycket kvar!
Bra att det känns lite hopp i inlägget... jag är alltid mycket påverkad av dåliga nyheter, som om de skär rakt genom mig... svårt att hantera ibland...
Maluszek kallar vi ibland Crazy Bob, så energiskt och sprudlande av livsglädje han är. Han anpassar sig bra och får oss att skratta mycket. Otrolig och ovanlig liten katt.
Varmaste hälsningar
Halina

2024-01-16 21:29   Khalad

Ljuset vinner nog i längden tror jag, det brukar göra det varje år......Det säger ju din första bild också, även om jag tror solen är på väg ner där (gissar - du bor på västkusten). Och tillståndet i världen är inte så roligt, men det är bra att ha lite historia i bakhuvudet för det var faktiskt ännu värre förr. Själv tillskriver jag fanatikerna en stor del av ansvaret för eländet - det spelar ingen roll om det gäller religion, politik, ursprung, kön, miljö o klimat eller något annat, fanatism leder alltid fel, oavsett hur vällovlig grundtesen är. Många hälsningar/ Björn

Svar från Halina Strandskatan 2024-01-18 09:23

Tack så mycket Björn :-) Ibland när man läser nyheterna då verkar det som att ondskan brakade loss i olika delar av världen och särskilt i politiken... som en vulkan. Då tänker jag på våren och målar... vad annars kan en liten kärring på västkusten göra? Det stämmer solen gick ner häromdagen med ett sådant starkt rött skimmer över landskapet. Några minuter tidigare kunde jag få ännu finare och mer dramatisk bild, men det var för många klädplagg att ta på sig... och det blev som det blev.
Hälsningar Halina